HT Laser har genomfört ett projekt med utsläppsberäkning på företagets sandwichpaneler. I projektet jämfördes panelens klimatpåverkan med tre olika massiva plåtar. Beräkningen utfördes av Reforest Finland Oy. Projektet omfattade både koldioxidfotavtryck och koldioxidhandavtryck.
I projektet jämfördes HT Lasers lasersvetsade sandwichpaneler i kallvalsad plåt, med plåtar i 8 och 10 mm tjock varmvalsad plåt (S355) samt med en 8 mm tjock plåt i aluminium. Den lasersvetsade panelens böjmotstånd motsvarar en 8 mm stålplåt.
Stålpanel tillverkad av HT Laser
Beräkningen av koldioxidavtrycket avgränsades till utsläppen från tillverkningen (cradle-to-gate), inklusive anskaffning av råmaterial, transporter, elektricitet och material som används vid tillverkningen. För de vanliga plåtarna omfattade beräkningen råmaterialets anskaffning samt transporter, eftersom vanliga plåtar inte kräver efterbehandling utöver skärning. Utsläppen från skärning har uteslutits för alla plåtar.

65 procent lägre koldioxidavtryck
Koldioxidavtrycket för HT Lasers sandwichpanel är i genomsnitt 44,975 CO₂e/m², medan en vanlig 8 mm plåt (S355) med motsvarande böjmotstånd har ett koldioxidavtryck på 129,593 CO₂e/m² (figur 1). Därmed är koldioxidavtrycket för den lasersvetsade stålpanelen minst 65,3 procent lägre och skillnaden är över 70 procent för andra referensplåtar. Den främsta förklaringen till det lägre koldioxidavtrycket är den minskade materialåtgången: jämfört med de vanliga plåtar är materialförbrukningen i genomsnitt 68 procent lägre.

Lättare material ger lägre avtryck
– Många av våra kunder har under flera valt vår lösning framför vanliga plåtar, mycket tack vare deras låga vikt. Den lasersvetsade sandwichpanelen gör konstruktioner betydligt lättare utan att hållfastheten äventyras. Eftersom materialet utgör den största utsläppskällan i plåtarna var det väntat att sandwichpanelens koldioxidavtryck skulle vara lägre. Genom detta projekt fick vi såväl bekräftelse som exakta siffror som stödjer våra kunder i deras val även ur ett klimatperspektiv, säger Sanna Teiskonen, styrelsemedlem i HT Laser och ansvarig för projektet.
Koldioxidhandavtrycket, vilket betyder den positiva klimatpåverkan, beräknades också
Koldioxidhandavtrycket visar de positiva klimatpåverkanerna av en tjänst jämfört med en alternativ tjänst. I projektet bestämdes den lasersvetsade sandwichpanelens koldioxidhandavtryck genom att jämföra dess koldioxidavtryck med koldioxidavtrycken hos tre olika solida paneler.
I genomsnitt är sandwichpanelens positiva effekt 103,727 kg CO₂e/m². Detta innebär att plåtens koldioxidavtryck i genomsnitt är 103,272 kg CO₂e/m² lägre jämfört med tillverkningen av de standard plåtar.
Beräkningen av koldioxidhandavtrycket baseras på GHG-protokollets produktstandard och mäts i koldioxidekvivalenter (CO₂e), ett mått som grundar sig på växthusgasernas globala uppvärmningspotential över 100 år (GWP100).
För mer information:
Sanna Teiskonen, styrelsemedlem i HT Laser Oy, sanna.teiskonen(at)htlaser.fi
Information om beräkningen
HT Laser tillverkar sandwich-paneler i Keuruu och Villmanstrand, och koldioxidavtrycket definierades därför som ett genomsnitt av utsläppen från dessa två fabriker. Beräkningen baseras på de råmaterialmängder per 1 m × 1 m plåt som HT Laser uppgett. Det antas att plåtarna kommer från den leverantör som levererar majoriteten av stålet, och att de kommer från Finland. För aluminiumplåten användes en leverantör vars produkter kommer från Österrike.
Elektricitet och gas som används vid tillverkningen baseras på mätningar som HT Laser Oy utfört i Villmanstrand och Keuruu under 2025. Utsläppen från framtida transporter har uppskattats dels med hjälp av leverantörernas uppgifter, dels utifrån antagna transportsträckor baserat på fabriksplacering.
Som utsläppsfaktorer användes i första hand leverantörsspecifika utsläppsdata. Om sådana inte fanns tillgängliga användes allmänna utsläppsfaktorer baserade på branschens genomsnitt. Utsläppen från elektricitet har beräknats marknadsbaserat enligt elleverantörens produktionsmix samt den nationella residualmixen (Energimyndigheten, 2024), med hänsyn till de olika elavtal som används vid enheterna. Livscykelutsläppen för el har beräknats enligt livscykelfaktorer för den produktionsteknologi som motsvarar den marknadsbaserade produktionsmixen (IPCC, 2014). Utsläppsfaktorerna för skyddsgas baseras på leverantörens uppgifter om livscykelutsläpp. Transporternas utsläpp har beräknats med generella tonkilometerfaktorer från Defra-databasen (2024).









